Visste ni att väg 101, Käglingevägen, återkommande har varit en fråga för Käglinge Egnahemsförening?
Föreningen har bevakat byns intressen i frågor om vägens dragning utanför det bebyggda området.
Vägar är en del av vår vardag, men också en del av vår lokalhistoria. Hur de dras påverkar både bebyggelsen och livet i byn.
Hur minns ni trafiken och Käglingevägen förr? Har ni äldre bilder som visar hur vägmiljön har förändrats? Kontakta gärna föreningen och berätta.
Visste ni att Gustaf Pålsson både var kommunpolitiker i Oxie och en aktiv hembygdsforskare?
Han engagerade sig i kommunpolitiken före Oxies inkorporering i Malmö och intresserade sig för hembygdens historia.
Hans släktgård är i dag ett hembygdsmuseum. Där möts berättelsen om en lokal profil och historien om platsen där han hade sina rötter.
Har ni minnen av Gustaf Pålsson eller berättelser om hans hembygdsarbete? Kontakta gärna föreningen och dela med er.
Visste ni att flera gårdar i Käglinge flyttades ut från den gamla bykärnan i samband med jordbrukets skiften?
Förändringen påverkade både bebyggelsen och landskapet. Den samlade byn fick en annan form när gårdar placerades längre från varandra.
Spåren av den förändringen går fortfarande att ana i landskapet omkring oss. Käglinges historia finns alltså också mellan husen – i gårdarnas lägen och det öppna odlingslandskapet.
Känner ni till någon gård som flyttades? Kontakta gärna föreningen och berätta.
Visste ni att den äldre byn låg samlad kring nuvarande Käglinge bygata och den gamla skolan?
Långt före dagens villaområden var det här byns bebyggelse samlades. När ni går genom området följer ni alltså spåren av ett äldre Käglinge.
Nästa promenad kan bli en liten historievandring: försök föreställa er platsen med gårdar och ett helt annat vardagsliv.
Har ni gamla fotografier från Käglinge bygata eller skolan? Kontakta gärna föreningen och hjälp oss att bevara byns minnen.
Visste ni att Kriminalvården planerade ett fängelse på grusbackarna som långt senare blev Käglinge naturområde?
Planerna blev aldrig verklighet. I dag förknippar vi i stället platsen med promenader, natur och fågelsång.
Fängelseplanerna finns omnämnda i Egnahemsföreningens historieskrivning som ett tidigt exempel på varför Käglingeborna behövde en gemensam röst.
Minns ni diskussionerna, eller har ni hört någon berätta om dem? Kontakta gärna föreningen och bidra till berättelsen om Käglinge.
Källa: Käglinge Egnahemsförenings historik, med utdrag ur jubileumsskriften av Per Ragnarsson.
Visste ni att en av människorna som föddes i Pålssonhuset senare emigrerade till Amerika – och återvände till sitt barndomshem mer än 70 år senare?
Alton Lindberg föddes i Pålssonhuset 1916. Tillsammans med sina föräldrar Anders och Ester och sin tvillingbror Martin bodde han där under sina första år.
Familjen emigrerade 1923 till USA via Ellis Island och slog sig ner i Jamestown i delstaten New York. Där blev Altons far Anders känd som Andrew Lindberg.
Efter att Pålssonhuset restaurerats 1987 kom Alton tillbaka till Käglinge. Han var fast besluten att få komma in och se huset där han hade fötts. Besöket blev början på en fortsatt kontakt mellan familjen Lindberg i USA och Käglinge.
Alton höll kontakten, ringde inför jularna och frågade hur det gamla huset mådde. Han skickade också bidrag till husets underhåll. När kontakten senare tystnade återupprättades den 2014 genom sonen Bob Lindberg, som hittade en gammal e-postadress bland sin fars handlingar.
Bob skickade ett familjefoto med Alton och hustrun Myra, omgivna av barn, barnbarn och barnbarnsbarn. På så vis levde banden mellan Käglinge och familjen Lindberg vidare i nästa generation.
Berättelsen om Alton är en påminnelse om hur Pålssonhuset bär spår av både Käglinges lokala historia och den stora svenska utvandringen till Amerika.
Källa och ursprunglig berättelse: Per Ragnarsson, ”Vår egen Lindberg story”.